Det här projektet handlar om att göra något positivt av något man mår dåligt av. Om att se vad man kan göra i stället för att fastna i att kämpa, slåss, motarbeta eller rädda.
Som barn var jag med och demonstrerade mot kärnkraft (för solkraft). När solsidan såg ut att segra infördes ett tredje alternativ i folkomröstningen av regeringen. Att satsa på kärnkraft ett tag, för att sedan montera ned det. Och det förslaget vann. För mig var det ett ledsamt nederlag.
Och allt eftersom dök de upp: Larmrapporter om sälar som dog i Östersjön. Rovfåglar vars ungar inte kunde kläckas för äggen var för sköra av miljögifter. Gifter som rann ut i haven från fabriker utan rening. Tunnor som grävdes ner. Besprutning för att bara barrträd skulle växa. Tjernobylolyckan. Ruhrområdena som spydde ut rök och försurade våra sjöar. Själv satt jag vid en strand en gång och såg hur en helikopter kom flygande och släppte kalk i en sjö för att höja PH-värdena i sjön.
Jag engagerade mig i miljörörelser och demonstrerade. Men känslan av att ingen lyssnade växte. Som frös fast inne i mig och gjorde mig handlingsförlamad.
Det senaste året har jag i funderat kring hur man kan göra i stället. Hur kan vi få ett miljövänligare samhälle, där människor samtidigt mår bra?